Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies och hur du kan stänga av dem.

OK
Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S
Wind power station

Inflation och deflation

Inflation innebär en ihållande stegring av den allmänna prisnivån. Det innebär att penningvärdet urholkas och att varor och tjänster blir dyrare. Vid deflation är det tvärtom. Då sjunker den allmänna prisnivån och penningvärdet stiger.

Varken inflation eller deflation är bra för ekonomin.

Inflation skadar ekonomin på främst två sätt. För det första leder den ofta till fel beslut om investeringar. För det andra leder inflation till att pengarna fördelas ojämnt. Vissa hushåll tjänar på den och andra förlorar. En hög inflation gynnar främst låntagare eftersom inflationen urholkar värdet på lånet. Sparare missgynnas, eftersom värdet på det sparade beloppet minskar.

Deflation, då den allmänna prisnivån sjunker och penningvärdet stiger, kan också vara skadligt. Inte minst om priserna på fastigheter, bostäder, aktier och andra slags tillgångar faller. När de minskar i värde vill färre köpa och investera.

Prisstabilitet

Eftersom både inflation och deflation är skadliga vill de flesta länder hålla priserna stabila. Men få strävar efter noll procents inflation, högst två procent per år är ett vanligt mål. Att målet inte är noll beror bland annat på att det är svårt att mäta inflationen exakt. Ofta verkar den högre än den egentligen är. Priser kan ju gå upp av andra anledningar, till exempel för att varor och tjänster blir bättre eller mer tekniskt avancerade.

Inflation

Ett exempel på varför inflation är skaligt för ekonomin är fastighetsbranschen i slutet av 80-talet. Både hyror och priser steg snabbt. Många ville tjäna pengar och byggde eller köpte fastigheter. De tog för givet att allt skulle fortsätta uppåt. När konjunkturen vände stramades den ekonomiska politiken åt, inflationen sjönk och fastigheterna blev plötsligt olönsamma. Då blev det kris på marknaden.

Deflation

Vid deflation sjunker tempot i ekonomin. Man brukar säga att tillväxten minskar. Det innebär att BNP - bruttonationalprodukten - ökar långsammare än tidigare. BNP är summan av allt som produceras i Sverige under ett år. När tillväxten avtar - eller om ekonomin
krymper - får vi mindre pengar att röra oss med. Många blir eller hotas av att bli arbetslösa. Då handlar vi ännu mindre och så sjunker tillväxten än mer. Arbetslösheten stiger, konsumtionen minskar, tillväxten avtar, och så vidare. En sådan negativ spiral kan vara svår att stoppa.

Konsumentprisindex

Det vanligaste måttet på inflation och deflation är förändringen av KPI, konsumentprisindex. KPI visar hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklas för hela den privata inhemska konsumtionen. 1980 är basår. KPI beräknas varje månad av Statistiska Centralbyrån med hjälp av en "korg" med varor och
tjänster. Tyngst väger livsmedel och boendekostnader. Rent praktiskt är KPI ett viktigt mått. Det styr nivån på bland annat pensioner och studiemedel.

Riksbanken och reporäntan

I Sverige är det Sveriges Riksbank som har ansvar för att nå prisstabilitet. Målet är två procents inflation om året. Riksbankens viktigaste verktyg är den korta räntan, den så kallade reporäntan. Den används för att styra de korta marknadsräntorna och därigenom även bostadslåneinstitutens rörliga utlåningsräntor. Reporäntan har fått sitt namn efter de korta lån som Riksbanken ger och får från bankerna. De kallas för repor. Om inflationen hotar att bli för hög stramas penningpolitiken åt genom att reporäntan höjs. Om inflationen ligger under målet kan reporäntan sänkas. Men räntan är ett trubbigt vapen i kampen mot inflationen. Om ekonomin fungerar dåligt i övrigt biter inte penningpolitiken. Därför är det viktigt att den ekonomiska politiken som helhet lägger en bra grund för stabila priser.

Stäng Skriv ut