Begreppet inflation beskriver en ökning av den allmänna prisnivån, varor och tjänster blir dyrare så du får mindre kvar att leva på. En inflation gör att pengarna minskar i värde eftersom du, med samma summa, kan köpa mindre än tidigare.

Hur uppstår inflation?

Inflation kan uppstå av många olika anledningar, till exempel om,

• Landets centralbank har ökat penningmängden för mycket, det vill säga tryckt för mycket sedlar.
• Efterfrågan på varor och tjänster är större än vad företagen hinner med eller om konsumtionen ökat ovanligt mycket till följd av stora löneökningar.
• Det uppstår höga produktions- eller lönekostnader, exempelvis stigande energipriser eller förväntningar på en inflation som gör att anställda ställer högre lönekrav.

Inflation, i sin mest extrema form, kallas hyperinflation och innebär att centralbanken har tryckt alldeles för stora mängder pengar samtidigt som förtroendet för landets ekonomi, och därmed också dess institutioner, har kollapsat. Kanske har du sett bilder från 1920-talets Tyskland, där hyperinflationen gjorde den tyska marken så värdelös att löner betalades ut dagligen för att inte helt förlora sitt värde och folk fick bära sina sedlar i resväskor när de gick till affären.*

För att aldrig hamna ens i närheten av ett sådant scenario igen, vakar världens centralbanker noggrant över inflationen, en uppgift som också har kommit att bli den främsta för penningpolitiken.

Varför ändras styrräntan?

I Sverige har Riksbanken som mål att hålla inflationen på två procent per år, och det gör dem genom att höja eller sänka styrräntan.

Behöver inflationen dämpas och ekonomin kylas ner höjer Riksbanken räntan. Höjda räntor leder till att lönsamheten i företagen minskar, företagen får svårare att få krediter och investeringarna avtar. Högre räntor gör också att hushållens och företagens konsumtion minskar, eftersom det går åt mer pengar till att betala lån och det blir mindre kvar att spendera på annat. Högre räntor leder också till att folk sparar mer, vilket också dämpar konsumtionen. Sammantaget minskar efterfrågan i ekonomin, vilket påverkat priserna nedåt och inflationen sjunker.

På individnivå upplevs det såklart positivt med en hög löneökning, och mer pengar i plånboken, men på en samhällsnivå kan det på sikt leda till hög inflation och dyrare varor och tjänster. Ett sådant förhöjt kostnadsläge kan i förlängningen innebära sämre konkurrenskraft för företagen och att man tvingas avskeda. Om fler blir arbetslösa minskar den sammanlagda konsumtionen i landet och tillväxten minskar, vilket ytterligare kan spä på den negativa utvecklingen. Så att hålla inflationen i schack, är en delikat balansgång

*Källa: Tyska centralbanken https://www.bundesbank.de/en/tasks/topics/inflation-lessons-learnt-from-history-666006